[ Start ] [ Projektet ] [ Symbolprogram ] [ Dynamiskt ] [ Samtalsapparater ] [ Hej skärm ] [ Länkar ] [ Konferenser ]

Hur lyssnare påverkas när dysartriskt tal kompletteras med AKK 
(Speech supplementation strategies: Effects on listener opinions of AAC users.)

Hustad och Gutman beskrev i en poster-presentation hur dysartriskt tal kan kompletteras med AKK för att göra det lättare för lyssnarna att höra vad de säger. Tidigare undersökningar har visat att det finns tre strategier som kan göra talet lättare att förstå.

• Ämnesledtrådar kan ge lyssnaren en allmän idé om viket ämne man pratar om. (Detta kan öka förståelsen mellan 5 och 14%)
• Alfabetiska ledtrådar ger lyssnaren första bokstaven i alla ord som sägs (Detta kan öka förståelsen mellan 5 och 44%).
• Blandade ledtrådar. Då används både ämnes- och alfabetiska ledtrådar. (Detta kan öka förståelsen mellan 12 och 36%).

Hulstad och Gutman hade videofilmat fyra kvinnor som hade dysartri på grund av CP-skada, både när de talade utan ledtrådar och när de använde var och en av de olika ledtrådarna ovan. De lät sedan lyssnare se på filmerna och uppskatta hur trötta de blev av att lyssna till talet, hur effektivt talaren fick fram sitt budskap och hur gärna de skulle tala med personen på filmen. Resultatet visade att lyssnarna tyckte att de blev tröttare när de lyssnade till talet utan att få några ledtrådar. De tyckte också att det var mindre effektivt än när inga ledtrådar användes och de ville mindre gärna prata med talaren än när ledtrådar användes. De föredrog när talaren använde blandade ledtrådar. Det upplevdes både som mest effektivt och minst tröttande. Om bara en sorts ledtrådar användes var alfabetiska ledtrådar bättre än ämnesledtrådar.

Mer information om undersökningen kan man få från Katherine C. Hulstad (kch2@email.psu.edu) och Michelle L. Gutmann (Mgutman1@bigred.unl.edu).

Tillbaka till innehåll

Dysartriskt eller syntetiskt tal över telefon
(Telephone Communication: Synthetic and Dysarhric Speech, Intelligibility and Listener Preferences)

Kathryn Drager och Katherine Hulstad har gjort en undersökning där de jämfört hur lätt det är att förstå dysartriskt tal jämfört med talsyntes över telefon. De kom fram till att lyssnarna hade lättare att förstå och hellre lyssnade på talsyntesen än det dysartriska talet. Lyssnarna talade lika gärna med personen med dysartri oberoende av om han/hon talade själv eller använde talsyntes, trots att talsyntesen var lättast att uppfatta. De talsynteser som användes i undersökningen var DecTalk och MacinTalk.

Mer information kan man få från Kathryn D.R. Drager (kdd5@psu.edu) och Katherine C. Hulstad (kch2@email.psu.edu).

Tillbaka till innehåll

Denna sida skapades 2000-08-28 av Bitte Rydeman

[ Start ] [ Projektet ] [ Symbolprogram ] [ Dynamiskt ] [ Samtalsapparater ] [ Hej skärm ] [ Länkar ] [ Konferenser ]