|
|
|
Kommunikationstavlor för dynamiska displayer
Att tänka påDet finns många sätt att lägga upp kommunikationstavlor för dynamiska kommunikationsprogram. Ett sätt är att använda en meny med kategorier från vilken användaren kan komma åt de olika symbolerna, ett annat är att skapa särskilda tavlor för olika aktiviteter. Hur man gör för att länka sig mellan de olika sidorna är viktigt och vilket sätt som passar bäst skiljer sig från brukare till brukare. Det finns mycket att tänka på och stora variationsmöjligheter och jag ska bara ge en kort glimt av problematiken här. En av de saker man strävar efter är att brukaren ska komma åt symbolerna med så få tangenttryckningar som möjligt. Detta är särskilt viktigt för brukare som använder avsökning med 1-2 kontakter eftersom detta sätt är mycket tidskrävande. Ännu mer centralt är att användaren ska hitta i tavlorna. Det är inte alla brukare som förstår eller kommer ihåg vilka symboler som gömmer sig under olika kategorier. Ibland passar det bra att brukaren bygger sina meddelanden ord för ord, men det är inte nödvändigt att hela tiden förflytta sig mellan olika sidor för att hämta orden; symboler för ett visst ämnesområde kan ibland finnas på samma sida. Det är också viktigt att tänka på om kommunikationssidorna ska användas för att skriva eller tala med. Man kan ofta ha olika sorters kommunikationstavlor i samma program så att brukaren kan växla mellan att tala och skriva. Ska man snabbt säga någonting kan det vara användbart med sidor där programmet säger en hel mening när man väljer en viss ruta. Linda Burkhart är en amerikansk lärare som har arbetat länge med barn med kommunikationshandikapp. På föreningen ISAACs konferens i Maastricht 1994 presenterade hon sina tankar om hur man bör lägga upp ordförrådet i kommunikationsapparater med dynamiska skärmar. ( Organizing Vocabulary on Dynamic Display Devices: Practical ideas and Strategies. Linda J. Burkart, 1994 ) Hon beskrev de många möjligheter att organisera sidorna som finns: kategorisidor, aktivitetsbaserade sidor, grammatiskt strukturerade sidor, ord- och symbolprediktion, att bygga på meddelanden från sida till sida samt oändliga möjligheter att länka mellan sidor och ordförråd. Det behövs noggrann planering för att få till ett system som fungerar bra och Linda Burkhart hade många tankar om hur man bör gå tillväga. En del av dessa presenteras nedan. Länkar Man kan länka på olika sätt mellan sidorna. Ett sätt är att använda naturlig länkning som inte kräver att användaren medvetet byter sida. Barnet väljer t.ex. en ruta som säger "Jag är törstig. Kan jag få ett glas…." och kommer då automatiskt vidare till en sida med olika drycker. Efter att ha valt "juice", eller någon annan av dryckerna på sidan, kan man automatiskt komma tillbaka till den första sidan. Man kan utveckla den naturliga länkningen så att det finns möjlighet att t.ex. inte välja någon dryck alls på sidan utan välja en ny sida med fler alternativ eller en ruta som leder tillbaka till föregående sida utan att man har gjort något val. På det sättet kan barnet börja få kontroll över hur man tar sig mellan sidorna. Det tredje sättet kräver att användaren medvetet väljer att gå till en viss sida. För att klara det måste användaren ha en uppfattning om vad som finns på en viss sida och vilken ruta man måste välja för att komma dit. Sidor Det finns olika sorters sidor. En huvudmenysida kan leda till sidor med undermenyer för begränsade områden. En ruta på huvudmenyn kan t.ex. leda till undermenyn "lek". Från den kan man sedan välja olika lekaktiviteter, t.ex. pussel, klossar, lera, måla och blåsa bubblor. Väljer man en lek från undermenyn kan man komma till en konversationssida med ordförråd för att prata om den valda aktiviteten. Inom kommunikationssidorna kan det sedan finnas naturliga länkar, t.ex. om man ska bestämma färg kan resultatet av att man väljer en ruta vara meddelandet "Jag ska berätta vilken färg jag vill ha." och en automatisk länk till en sida med färger. Efter att man valt en färg kan man automatiskt komma tillbaka till den leksida man var på. En särskild sorts sidor kan användas för att rätta till misstag. Meddelanden som "Det var inte så jag menade.", "Det är nästan rätt", "Fråga mig en ja/nej fråga." etc. kan behöva kommas åt lätt från alla sidor. Slutligen kan lexikonsidor vara ett komplement till konversationssidorna. De kan framför allt användas när de ord barnet behöver inte finns på konversationssidan eller för att introducera ett nytt samtalsämne. Principer för att lägga upp dynamiska kommunikationskartor Linda Burkhart förde fram följande principer: 1. Kommunikationskartor behöver alltid individualiseras och anpassas för varje brukare. 2. Ordförrådet bör huvudsakligen var ordnat efter aktiviteter. Kategorisidor bör inte vara det huvudsakliga sättet att komma åt ordförrådet. Det är svårt för många brukare att tänka i kategorier. 3. Det är viktigt att man känner igen sig på sidorna och att rutor för särskilda funktioner alltid finns på samma ställe på de olika sidorna. 4. Man måste ta hänsyn till hur brukaren ska styra programmet när man lägger upp sidorna. Ska man peka direkt på skärmen kräver det en typ av upplägg, ska man avsöka rutorna med kontakter krävs en annan. 5. Ge visuella ledtrådar på sidorna för att underlätta för användaren. Man kan t.ex. gruppera rutorna och färgkoda dem på olika sätt för att markera att de hör ihop. 6. Lägg upp kommunikationsöverläggen så de går att växa i. Låt t.ex. vissa rutor vara tomma från början som senare kan innehålla mer avancerade funktioner eller länkar till andra sidor. I samband med ISAAC-konferensen i augusti 2000 frågade vi Linda om hon fortfarande tyckte de principer hon tog upp 1994 var lika viktiga och det tyckte hon. Hon poängterade också att det måste vara lätt att lägga till nya meddelanden så att innehållet alltid är aktuellt. Ett sätt att göra detta på är att låta vissa rutor alltid står för samma typ av meddelande, t.ex. "Vad jag gjorde i helgen", "En rolig historia", "Nyheter", men låta rutorna byta innehåll ofta. Använder man samma rutor behöver man inte byta symboler utan bara innehåll, och då går det snabbare att hålla meddelandena aktuella. Färdiga kommunikationstillämpningar I Storbritannien och USA har man upptäckt att det kan vara bra att använda färdiga kommunikationstavlor för att komma igång. Dessa kan och ska skräddarsys och ändras så att de passar den brukare som ska använda dem, men man sparar mycket tid och tankekraft när man har något att utgå ifrån. Jag kommer här att kortfattat beskriva några färdiga tillämpningar som finns till några av datorprogrammen. De finns än så länge bara på engelska. Det har sedan detta skrevs tillkommit flera andra intressanta vokabulär för dynamiska kommunikationsprogram, bl.a. ExpressTalk för Mind Express och CALLTalk för Winspeak/The Grid och Speaking Dynamically Pro. Dessa är heller inte översatta till svenska ännu. Ursprungligen publicerat i rapporten "Dynamiska
kommunikationshjälpmedel och styrsätt för personer med rörelsehinder",
Rydeman & Zachrisson 2001. |
|
|