|
Ett av syftena med den första delen av projektet "Kommunikation genom ny
teknik" var att gå igenom de dynamiska kommunikationsprogram som finns på
den svenska marknaden. Syftet var också att bedöma dessa program efter hur
väl de möter behoven hos icke-talande barn och ungdomar med svåra
rörelsehinder samt att beskriva olika typer av kommunikationstavlor som kan
skapas och användas i dessa program. Vi skulle också titta på de
hårdvarulösningar som fanns där man utnyttjar dynamiska
kommunikationsprogram. Dessa hårdvaror skulle beskrivas i förhållande till
hur de kan styras av vår målgrupp, framför allt hur de är anpassade för
eller kan anpassas för kontaktstyrning. Denna del hänger intimt ihop med den
inventering av styrsätt som är en annan viktig del av vårt projekt.
Avgränsning
Det finns olika typer av samtalsapparater för personer med talhandikapp.
När det gäller kommunikationshjälpmedel för symbolkommunikation brukar man
skilja mellan hjälpmedel med statiska och dynamiska displayer.
Statiska displayer
Hjälpmedel med statiska displayer har ofta ett rutmönster med 1, 2, 4, 8,
16, 32, 40 eller 128 rutor. När man trycker på en ruta eller en kombination av
rutor säger apparaten ett meddelande. För att brukaren ska veta vad rutorna
står för lägger man på ett överlägg med bilder, symboler, ord eller
bokstäver. Eftersom det finns ett begränsat antal rutor måste man använda
olika sätt för att komma åt fler meddelanden än det finns rutor.
Nivåer: På de enklaste samtalsapparaterna kan man bara spela in ett
meddelande på varje ruta, men på mer avancerade apparater kan man välja olika
nivåer i apparaten. Beroende på vilken nivå man befinner sig, innehåller
rutorna olika meddelanden. För att brukaren ska veta vad som finns i de olika
rutorna lägger man på ett nytt symbolöverlägg när man byter nivå. Många
brukare klarar inte att byta nivå själva, t.ex. om de har ett rörelsehinder
som gör att de inte kan ta av och på pappersöverlägget eller om sättet att
byta nivå på är för avancerat eller kräver god finmotorik.
Sekvenser: På vissa samtalsapparater kan man programmera sekvenser av
rutor till att säga ett annat meddelande än vad varje enskild ruta står för.
Genom att använda sekvenser med 2-3 tryckningar kan man få ut ett stort antal
meddelanden. Man kan välja olika sätt att representera de olika rutor som
tillsammans ska bilda ett meddelande. Om man använder bokstäver kan man t.ex.
låta bokstäver som ingår i en mening bilda ett meddelande, t.ex. HPD blir
"Hej på dig!". Man kan också låta två bildsymboler stå för en
mening, t.ex. "Jag" och "mat" blir "Jag är
hungrig". Ett särskilt system för att organisera symbolsekvenser kallas
Minspeak.
Minspeak: Minspeak är utvecklat i USA och ordet står för "Minimal
effort to speak", d.v.s. man ska med minsta möjliga ansträngning få fram
flesta möjliga meddelanden. Minspeaksystemet har särskilda symboler som
kännetecknas av att de kan stå för många saker på en gång. "Sol"
kan t.ex. stå för gul, varm, dag, rund m.m. Genom att på olika sätt
kombinera minspeaksymbolerna kan man med de mest avancerade apparaterna säga i
stort sett vad som helst. De ställer dock stora krav på minne och kognition.
Dynamiska displayer
Dynamiska displayer är motsatsen till statiska displayer. Istället för ett
enda statiskt rutmönster som bara kan ha ett överlägg åt gången, innebär
dynamiska displayer att man genom att trycka på en ruta kan få fram en helt ny
uppsättning med symboler på skärmen. Systemet bygger på att man har en
bildskärm och någon typ av dator. Det finns särskilda samtalsapparater som
är renodlade kommunikationsdatorer och inte innehåller något annat än ett
kommunikationsprogram ( t.ex. Dynamo), men det vanligaste är att man använder
en vanlig bärbar dator eller specialanpassad, kompakt dator med pekskärm.
Det finns nu ganska många olika program med dynamiska displayer som går att
använda för kommunikation. Det finns sådana som enbart bygger på text och
andra som bygger på bilder och/eller symboler. Det är den senare typen vi har
tittat på här. I beskrivningen används ofta ordet "bilder" för att
beteckna också bildsymboler - programmen gör inte skillnad på bildernas
abstraktionsgrad och innehåll. Den vedertagna beteckningen för datorprogram
med dynamiska displayer är "dynamiska kommunikationsprogram". Vi
försöker använda det ordet så mycket som möjligt, men ibland tycker vi att
det framgår tydligare vad det handlar om om man skriver "dynamiska
displayer". I de fallen använder vi den beteckningen istället.
Kriterier
Följande kriterier har styrt vilka program vi har tittat på inom första
delen av projektet "Kommunikation genom ny teknik":
- Programmen ska vara uppbyggda kring dynamiska displayer.
- De ska kunna använda bildsymboler.
- De ska fungera med talsyntes och/eller inspelat tal.
- De ska finnas att tillgå i Sverige.
Vi har inte tagit med hårdvaror eller program som bygger på systemet
Minspeak eftersom det är uppbyggt efter andra principer. Det finns visserligen
ett kommunikationssystem som heter Vantage och som kombinerar Minspeak-metoden
med dynamiska displayer, men detta fanns när sammanställningen gjordes inte anpassat till svenska.
Nu finns en programvara som heter SoftVantage och en hårdvara som heter
Springboard och information om dessa kan man få av Rehabmodul
AB.
Vi har inte tittat på program som är textbaserade, även om de bygger på
dynamiska displayer och heller inte på program som huvudsakligen är tänkta
som skärmtangentbord, även om det går att infoga bilder i tavlorna. Vi har
därför inte med programmen Windbag, Wivik eller SAW. Däremot har programmet
The Grid tagits med, eftersom det både är ett skärmtangentbord och ett
dynamiskt kommunikationsprogram för symbolkommunikation.
Vi har inte heller gått igenom program för symbolkommunikation som inte
bygger på dynamiska displayer. Vi har därför inte tagit med Skriva i Bild och
Flexiword, som bygger på att man trycker på en styrplatta för att välja
eller skriva med symbolerna.
Olika plattformar
De flesta av de program vi har tittat på är gjorda för PC-datorer med
Windows. Ett av programmen (Speaking Dynamically Pro) fanns från början bara för
Macintosh, men finns nu också i Windowsversion.
Alla dessa program går att använda både på stationära datorer, vanliga
bärbara datorer och på de bärbara pekdatorer som det nu börjar komma allt
fler av. De flesta PC-programmen kan i princip användas på vilka som helst av
de olika Windowsbaserade pekdatorerna, men leverantörerna har ofta sina
speciella hårdvaror som de marknadsför tillsammans med programmen. Ett
program, Dynamo, finns bara integrerat med hårdvaran.
Tillbaka till innehåll
Här följer en lista på de program som i oktober 2004 ingår i
programbeskrivningarna. Ursprungligen beskrevs också Programsnickaren,
Talking Screen, Winmax och Winspeak, men dessa har nu utgått.
Programsnickaren (i sin ursprungliga version) och Talking Screen säljs inte
längre i Sverige. Winmax såldes tidigare tillsammans med en viss hårdvara
och Winspeak har ersatts av The Grid.
Vi beskriver programmens huvudsakliga syfte (direktkommunikation eller
skriva) och om de just nu (oktober 2004) säljs tillsammans med någon viss
hårdvara.
|