[ Start ] [ Projektet ] [ Symbolprogram ] [ Dynamiskt ] [ Samtalsapparater ] [ Hej skärm ] [ Länkar ] [ Konferenser ]

Jag var på 16 föreläsningar men koncentrerade mig mest på utställning. Flera av föreläsningarna var samma som Bittes, se hennes sammanfattning. Det är som vanligt, en del är bra, andra tillför inte så mycket nytt.

Här är några exempel på vad jag lyssnade på:

Program för kontaktanvändning

"Solutions for switch users"

Karen Traut

Solutions for switch users med Karen Traut visade bra kontaktstyrda program från Intellitools, inklusive ClickIt (man kan anpassa vanliga Windowsprogram till kontaktstyrning). ClickIt säljs av Rehabcenter.

Enkla och funktionella lösningar

"Easy and functional solutions"

Elaine Finkelstein & Jennifer Bilyew

Finkelstein och Bilyew visade hur de använder Stages (Assitive Technlogy), ett bra program för att successivt introducera kontaktstyrning. Man pratade också rätt allmänt om EvaluWare (Assitive Technology) som ett bra program för utprovning och bedömning av förmågan att använda kontakter.

Surfa på nätet med en kontakt

"Surfing the net with Discovery switch" 

Trisha Johnson

Don Johnston har en intressant utrustning för kontaktanvändare, Discover Switch. Den utgår från K:NEX, ett skärmtangentbord och en variant på BigMac. Finns för både Mac och Pc. Man kan koppla andra kontakter till. Man har gjort speciella skärmtangentbord som är anpassade för Internet med bl.a. bra muskommandon samt möjlighet att skriva och surfa fritt. Rehabcenter säljer den.

Välja och använda program för taligenkänning

"Choosing and using speech recognition Technology"

Terry Thompson & Kevin Price

Här gjordes jämförelser mellan olika system för taligenkänning. Man jämförde Dragon NaturallySpeaking, Lernout & Hauspie och IBM. Philips Free Speech var inte med. Inte heller Dragon Dictate, som väl är den som används mest i Sverige. Dragon Dictate ansågs säkrare att använda, men Dragon utvecklar inte denna produkt längre och man räknar att den kommer att utgå från marknaden.

Styra musen med talet

"Mouse Talk "

Jamie Judd-Wall

Här presenterades en tillämpning av Dragon Dictate för muskommandon även för personer med svårförståeligt tal. Man har gjort en profil, Sound Commands voice profile med 50 talkommandon. I början räcker det att träna in 5 kommandon för att styra musen, mus upp, mus ner, mus vänster, mus höger, klick. Ju färre kommandon man arbetar med ju säkrare blir systemet.

Efter träning har personer med stora talsvårigheter kunnat hantera musen genom talkommandon, vilket man ansåg blev snabbare och säkrare än med musersättning som bygger på avsökning. Man kan göra specialanpassningar för Internet och andra applikationer och successivt träna in fler och fler kommandon.

Mer information finns på  www.taicenter.com

Man nämnde också Speech Enhancer, ett hjälpmedel som gör otydligt tal tydligare och förstärker utan att ta upp ovidkommande ljud. Användes även i kombination med Dragon Dictate för att ge enstaka kommandon, t.ex. muskommando. Mer information på www.SpeechEnhancer.com.

Att styra datorn med huvudet: ergonomi och effekter av begränsningar i rörlighet

"Computer Head Controls: Ergonomics and effects of neck movement limitations" 

 Edmund LoPresti

Detta var ett riktigt bottennapp! Man hade gjort experiment med 15 friska personer och 10 med rörelsehinder, mätt deras förmåga att hantera huvudstyrning, räknat statistik och kommit fram till slutsatsen att rörelsehindrade personer har svårare att använda huvudstyrning än personer utan rörelsehinder!!? De kom också till slutsatsen att det var svårare att göra horisontella och diagonala rörelser än vertikala.

Varför används inte hjälpmedel?

"Assistive Technology Discontinuance"

Dr.Marti Reimer-Reiss

Reimer-Reiss har genomfört en studie för att undersöka hur mycket hjälpmedel används och vilka faktorer som inverkar.

Hennes studie omfattade 115 användare i alla åldrar som tillsammans hade 136 hjälpmedel. De vanligaste hjälpmedlen var datorer, kommunikationshjälpmedel och programvaror. 32 % användes inte efter 4 år. Hon studerade olika skäl till varför de inte användes:

Otillfredsställande utformning av hjälpmedlet, som hållbarhet, spar det tid, är det lätt och ekonomiskt att använda.

Bristande stöd när det gäller teknik, som reparation, möjlighet till träning, uppföljning.

Bristande stöd i omgivningen, som stöd för att använda hjälpmedel hos familj, vänner, lärare etc.

Bristande användarmedverkan i processen, som val, utvärdering, eget ägande.

Bristande möjlighet att prova i hemmiljö.

Förändringar av behov, som progredierande sjukdomar, andra intressen.

Cost – benefit, överväger fördelarna över nackdelarna.

Utseende, individuellt.

Täcker det behov?

Hon fann att det överlägset viktigaste var följande:

Cost – benefit, att fördelarna övervägde nackdelarna.

Användarmedverkan.

Detta innebär att det viktigaste vi kan göra för att öka användningen av hjälpmedel är att se till att användaren deltar i alla skeden i utprovningsprocessen, samt att man noga väger fördelar mot nackdelar.

När det gäller cost – benefit delade hon in detta på följande sätt:

Vill bli självständig Föredrar mänsklig hjälp/interaktion

Gillar teknologi Ogillar teknik

Bekvämt att använda Obekvämt att använda

Sparar tid Svårt att använda

Tycker om utseendet Tycker det är fult, skäms

Lätt att underhålla Svårt att underhålla

Upplever ett behov Upplever inget behov

Vill ha hjälpmedlet Vill inte ha hjälpmedlet

För att öka medverkan från användaren bör man gå över från traditionell modell till användarstyrd utprovning, vilket innebär följande:

Proffs gör bedömning på klinik Användare styr bedömning hemma

Proffs föreslår hjälpmedel Användare identifierar behov

Proffs ordinerar hjälpmedel Användare beställer

Proffs tränar på klinik Användare tränar hemma

Som avslutning påpekade hon att det trots allt var 68 % som använde sina hjälpmedel och var nöjda med dem.

Själv tyckte jag att det kanske inte var något nytt i denna föreläsning, men bra att få bekräftat det viktiga i användarens inflytande. Dessutom serverade hon en del bra principer som lätt skulle kunna ingå i en utprovning, t.ex. principerna kring cost – benefit.

Denna sida författades 2000-04-03 av Gerd Zachrisson

[ Start ] [ Projektet ] [ Symbolprogram ] [ Dynamiskt ] [ Samtalsapparater ] [ Hej skärm ] [ Länkar ] [ Konferenser ]