Start ] Projektet ] Symbolprogram ] Dynamiskt ] Samtalsapparater ] Hej skärm ] Länkar ] Konferenser ]


Styrsätt för personer med rörelsehinder

Det finns många olika sätt att anpassa datorer och andra kommunikationshjälpmedel så att personer med olika funktionshinder kan använda dem. Vissa av dessa anpassningar fungerar också utmärkt för vanliga datoranvändare som vill effektivisera sin datoranvändning eller slippa belastningsskador. Det gäller t.ex. sådant som att använda handleds- eller underarmsstöd, använda tangentbordskommandon istället för mus för att komma åt olika funktioner, eller att växla mellan olika styrsätt för att undvika ensidig belastning.

Här följer en översikt över olika sätt att styra datorn, som bl.a. kan användas av personer med rörelsehinder.

Inställningar i datorn

Ibland kan det räcka att man använder de olika inställningar som redan finns i t.ex. Windows. Det kan handla om att ställa in repetitionshastigheten på tangenterna, så att det dröjer en liten stund efter att man tryckt ner en tangent tills datorn reagerar igen. Detta kan vara bra om man har svårt att snabbt lyfta upp fingret igen efter att man har tryckt. Man kan också ställa in "tröga tangenter" - det innebär att man trycker ner en tangent i taget när man vill använda tangentbordskommandon som "Ctrl + S" och liknande. Andra inställningar handlar om muspilens storlek, hur snabbt man måste dubbelklicka, att styra musen med det numeriska tangentbordet eller färger och kontraster på bildskärmen. Dessa olika inställningar hittar man i kontrollpanelen

Anpassning av tangentbordet

Behöver man ytterligare anpassning av tangentbordet kan man t.ex. sätta tangentbordsdekaler på tangenterna så man kan se dem bättre. Det finns både dekaler med svart text på vit bakgrund, vit text på svart bakgrund och svart text på gul bakgrund. Tangentbordsdekaler kan köpas från bl.a. Polar Print och Frölunda data.

En annan sak som kan behövas ibland är ett tangentbordsöverlägg som placeras över tangentbordet. Med ett sådant måste man sticka ner fingret i ett hål i överlägget för att kunna trycka på en tangent. Det kan vara ett sätt för personer som har svårt med motoriken att bl.a. undvika att trycka ner flera tangenter åt gången.  

Tangentbord med dekaler

Tangentbordsöverlägg

Det finns också olika specialtangentbord som kan vara större eller mindre än vanliga tangentbord. Hos de olika hjälpmedelsfirmorna finns många olika sorters specialtangentbord. Till höger visas tangentbordet Maximanus från Olinder & Westerberg.  Nedan visas ett minitangentbord med fastskruvat överlägg från Frölunda data
Tangentbord Maximanus
Tangentbord med överlägg Mini/TY


Pekdon - alternativ till vanlig mus

Istället för en vanlig mus kan man använda en rullboll. Det finns många olika pekdon med rullboll - vissa kan man hitta i sin vanliga datorbutik. Ett annat alternativ är joystickmus. En joystickmus har en styrpinne som man styr med. Denna kan anpassas på olika sätt så man får ett bra tag om den. Man brukar också kunna ställa in hastigheten på muspekaren direkt på joystickmusen - ibland kan man behöva ändra hastigheten lätt, beroende på hur nära man är det man ska klicka på. Man kan också ha olika knappar att trycka på för att lättare kunna dubbelklicka eller trycka och hålla nere. Ett annat alternativ kan vara en s.k. "trackbar" eller en "mousetrapper", där den vanliga musen placeras i en "musfälla" och användaren rullar på en stång för att flytta muspilen. Pekskärm är ett mer direkt sätt att peka och trycka stora ytor. Det kan vara ett bra alternativ för små barn, personer som har svårt att se och följa muspilen eller av andra skäl behöver ett lättförståeligt sätt att träffa rätt på skärmen.       

 Rullboll - kidtracFingermusJoystickmusTrackbarPekskärm
Ytterligare ett alternativ till vanlig mus är att använda huvudmus. En huvudmus består av en infraröd mottagare som man sätter på bildskärmen och en liten reflekterande prick som användaren sätter mitt på sina glasögon eller t.ex. i pannan. När användaren rör på huvudet så känner den infraröda mottagaren av det och muspilen flyttas. På det sättet kan man t.ex. skriva med hjälp av ett tangentbord på skärmen. För att klicka kan man antingen använda någon extern tangent som man trycker på, eller ett program med vars hjälp man kan klicka automatiskt när muspilen hållits stilla en viss tid över en klickbar yta, t.ex. en bokstav.
Skärmtangentbord Huvudmus
Röststyrning 

Röststyrning

Med röststyrning kan man diktera det som datorn ska skriva. Med programmet Dragon Dictate dikterar man ett ord i taget och kan med olika röstkommandon helt styra datorn utan att vare sig använda tangentbord eller mus. Med det nyare programmet Voice Express kan man diktera långa stycken åt gången, men inte i samma utsträckning styra resten av datorn. För båda programmen gäller att man måste kunna läsa vad man har skrivit och veta hur man ska rätta till det som blivit fel.

Ögonstyrning

Ytterligare ett sätt att styra datorn är att använda ögonstyrning. Det har dock varit svårt att få ögonstyrning att fungera för personer som inte kan sitta helt stilla med huvudet. Därför har det hittills fungerat bäst för t.ex. personer med höga ryggmärgsskador, men inte för personer med CP och tonusväxling, även om ögonen ibland är det som de motoriskt har bäst kontroll över. Nu finns det emellertid några nya ögonstyrningssystem som verkar kunna fungera även om brukaren rör på sig. Ett sådant system har Tobii technology: MyTobii Eye Control System. Tobii har en display med inbyggd kamera som tar bilder av brukarens ansikte och ögon och systemet räknar med hjälp av det ut var brukaren tittar på skärmen.

Ett annat nytt ögonstyrningssystem, Visuoboard, finns hos Falck-Vital.

MyTobii Eye Control System.
Styra datorn med manöverkontakter.

Avsökning av tangentbord.

Kontaktstyrning

Ytterligare ett sätt att styra datorprogram och kommunikations-
hjälpmedel är att använda 1, 2 eller flera manöverkontakter. För att styra med en kontakt räcker det att man har god kontroll över någon muskel i kroppen och kan styra den konsekvent. Man kan då använda scanning där man avsöker olika klickbara knappar, bokstäver eller dylikt. Det som händer är att en markör flyttas mellan de olika alternativ man har att välja mellan och när markören är vid önskad plats aktiverar man sin kontakt. Man kan antingen själv stega med en kontakt mellan de olika alternativen och välja/verkställa med en annan kontakt. Eller så kan avsökningen ske automatiskt och man måste då hinna med att trycka på manöverkontakten när önskat objekt avsöks. Det finns många olika inställningsmöjligheter för kontaktstyrning och många olika typer av manöverkontakter.

Mer om vilka faktorer som är viktiga när man ska hitta bra styrsätt för personer med t.ex. svåra CP-skador kan man läsa i rapporten "Dynamiska kommunikationsprogram och styrsätt för personer med rörelsehinder" av Bitte Rydeman & Gerd Zachrisson, Hjälpmedelsinstitutet 2001. Man bör dock tänka på att den utrustning och de datorprogram som beskrivs i rapporten är de som var aktuella år 2000. På annan plats på www.kommed.nu kan man läsa om en speciell utrustning, Cyberlink


Sidan skapades 2004-10-26 av Bitte Rydeman


Start ] Projektet ] Symbolprogram ] Dynamiskt ] Samtalsapparater ] Hej skärm ] Länkar ] Konferenser ]