Dynamiska kommunikationsprogram innehåller ofta många små finesser i styrsätt som kan vara av avgörande betydelse för om en brukare ska kunna styra programmet. Här är några sådana funktioner.

Mus är ett snabbt sätt att styra ett kommunikationshjälpmedel. Eftersom många inte klarar vanlig mus finns många anpassade musstyrningar att välja mellan, tex. huvudmus och kanske även ögonstyrning. Klarar man detta är det ett mycket snabbare styrsätt än kontakter, så man bör inte glömma att prova detta alternativ.

Pekskärm är naturligtvis det allra snabbaste styrsättet och dessutom enklast att förstå, men kräver god handmotorik och är inte aktuellt för vår målgrupp. Om programmet kan styras med mus kan det också styras med pekskärm.

Manöverkontakter är det mest aktuella styrsättet för vår målgrupp. Det är samtidigt det långsammaste styrsättet och kräver god kognitiv förmåga. I skriften "Att välja och prova ut manöverkontakter (Zachrisson 1991) finns beskrivning hur man kan gå tillväga vid utprovning. Det finns både vanliga traditionella kontakter som bygger på switchar och mer avancerade som Cyberlink. I Hjälpmedelsinstitutets sortimentöversikt över omgivningskontroller (2000) finns många av manöverkontakterna beskrivna.

Automatisk avsökning med en kontakt innebär att markören flyttar sig automatiskt och att användaren aktiverar sin kontakt på rätt rad och/eller kolumn. Metoden kräver minimum av ansträngning men höga krav på precision. För en person med spasticitet och reflexer kan detta vara extra svårt eftersom muskelspänningarna ökar ju närmare målet man kommer.

Användarstyrd avsökning med en kontakt fungerar tvärtom, användaren aktiverar sitt styrsätt hela tiden för att flytta markören och släpper upp på rätt rad/kolumn. Metoden är ofta svår för en person med spasticitet men den kan fungera för vissa.

Stegning med två kontakter innebär att användaren flyttar markören med hjälp av två kontakter. Det finns olika sätt att göra detta på, tex. rad/kolumn där man stegar steg för steg i raderna med kontakt 1, stega in på kolumnen med kontakt 2, bekräfta med kontakt 1 (1-2-1) eller stega i raden med kontakt 1, bekräfta rad med kontakt 2, stega i kolumnen med kontakt 1, bekräfta med kontakt 2 (1-2-1-2). Båda sätten kan vara förvirrande att förstå men i gengäld har användaren kontrollen själv och stressmomenten minskar. Viktigast är att ha samma styrsätt till alla program så man inte styr blissprogrammet med 1-2-1 och andra program med 1-2-1-2. En sådan kombination skapar verklig förvirring.

Ytterligare ett sätt är linjär avsökning. I stället för rad/kolumn stegar man från symbol till symbol längs med raderna med den ena kontakten och verkställer med den andra.

Avsökningstid kan vara avgörande för användaren. Ju snabbare avsökningstid ju snabbare resultat. Minsta lilla vinst i avsökningstid innebär effektivare användning. Men en för snabb avsökningstid innebär fler felslag och minskad effektivitet. Det är därför viktigt med mycket flexibla inställningsmöjligheter.

Auditiv avsökning

Auditiv avsökning innebär att man hör innehållet i rutan när markören passerar förbi. Detta underlättar på många sätt, dels vid en synskada eller andra visuella problem, dels vid problem att förstå symbol/text. Många användare har också svårt att hålla uppsikt över skärmen samtidigt som de aktiverar sitt styrsätt, vilket underlättas med auditiv avsökning.

Tillslagsfördröjning innebär att man måste hålla nere tangenten en viss tid för att aktivera. Detta kan vara bra för den som skakar till i början vid tillslaget, men mycket förvirrande för barn och andra som behöver omedelbar respons på vad de gör.

Frånslagfördröjning innebär att nästa tillslag blockeras en viss tid efter aktivering. Detta kan vara bra för den som darrar till och ger fler tillslag när man släpper, men förvirrande då det ibland blockerar även avsiktliga aktiveringar inom den tiden.

Repetitionshastighet är en mycket viktig funktion. För det mesta bör man stänga av repetitionen helt när det gäller personer med svåra rörelsehinder. Om man har svårt att släppa aktiveringen tillräckligt snabbt får man annars upprepning av samma tecken. Det finns dock andra möjligheter att blockera repetition än i programmet, dels genom det hjälpmedelsprogram som ligger i Windows, men ofta också genom den dosa som används till anslutning av manöverkontakter.

Vissa program använder en specialdosa för anslutning av kontakter, ibland till joystickport, ibland till seriell port, ibland till parallell port. Andra program styrs via tangentbord samt manöverkontakter som via en kopplingsdosa som omvandlar aktivering till motsvarande tangentbordskommando, tex. Bläckfisken från Hargdata, Mellanlådan från Olinder och Westerberg, SymbiKey från Frölunda data. Ytterligare några styrs med musklick via en specialanpassad mus. Om man behöver flera olika program tex. för skrift dels med bokstäver, dels med symboler, pedagogisk programvara och fritidsprogram så får man problem om de styrs via olika specialdosor. Tangentbordskommando kan då vara att föredra för då kan man använda någon av ovan nämnda kopplingslådor för alla program. Kopplingslådan programmeras för olika tangentkommandon så den passar till olika program.

Detta är också en teknisk finess som får betydelse för vissa styrsätt. De flesta programvaror är gjorda för att aktiveras med en tangenttryckning, en del på tryck neråt, en del när man släpper tangenten, en del både och. Aktiverar man via tangentbord eller vanliga manöverkontakter är detta ofta inga problem för det ger både ett nedtryck och ett uppsläpp. Andra, mer avancerade styrsätt ger bara ett tillslag, inget uppsläpp. Om programmet väntar på ett uppsläpp låser sig hela programmet. Detta hände i början med Cyberlink som dock nu har kompletterats med möjlighet att välja aktivering vid nedtryck eller uppsläpp. I vissa program är denna funktion ställbar, vilket är en fördel.

Ytterligare ett sätt att aktivera är att programmet väntar en viss tid efter man placerat markören på rätt ruta och sedan aktiverar automatiskt (dwell). Detta kan vara bra när man arbetar med muspekare eller stegning men inte klarar att aktivera med ytterligare en funktion.

Markör

Markörens utseende kan vara viktigt, ju tydligare markör ju lättare är det att se markören. Detta kan inverka på både snabbhet och tillförlitlighet när man arbetar med avsökning.

Tabell över viktiga funktioner när det gäller styrsätt

Tillbaka till innehåll

Ursprungligen publicerat i rapporten "Dynamiska kommunikationshjälpmedel och styrsätt för personer med rörelsehinder", Rydeman & Zachrisson 2001.
Innehåll: Gerd Zachrisson. Sidan uppdaterades 2004-10-10 av Bitte Rydeman